We were liars av E Lockhart
Then he pulled out a handgun and shot me in the chest. I was standing on the lawn and I fell. The bullet hole opened wide and my heart rolled out of my rib cage and down into a flower bed. Blood gushed rhythmically from my open wound,
then from my eyes,
my ears,
my mouth.
It tasted like salt and failure. The bright red shame of being unloved soaked the grass in front of our house, the bricks of the path, the steps of the porch. My heart spasmed among the peonies like a trout.
then from my eyes,
my ears,
my mouth.
It tasted like salt and failure. The bright red shame of being unloved soaked the grass in front of our house, the bricks of the path, the steps of the porch. My heart spasmed among the peonies like a trout.
Serie/Standalone/Genre/Svensk översättning: Standalone, ungdomsroman, svensk översättning = Kanske är det allt du behöver veta
Handling: A beautiful and distinguished family.
A private island.
A brilliant, damaged girl; a passionate, political boy.
A group of four friends—the Liars—whose friendship turns destructive.
A revolution. An accident. A secret.
Lies upon lies.
True love.
The truth.
A private island.
A brilliant, damaged girl; a passionate, political boy.
A group of four friends—the Liars—whose friendship turns destructive.
A revolution. An accident. A secret.
Lies upon lies.
True love.
The truth.
Utgivningsår: 2014
Sidor: 242 sidor
Omslag: Gillar att det är "blurry" och gillar texten, men det är ju inget mästeverk.
Betyg: 4/5
Jag läste ut denna boken en eftermiddag då internetet hemma inte funkade. Och tur var väll det för denna boken var fantastisk. Denna boken var väldigt sorlig och fint skriven. Författaren använder händelser för att utrycka känslor och det är mäktigt (tex citatet där uppe). Om du inte har läst denna boken så tycker jag inte du ska läsa mer av denna recentionen. Jag kommer inte ge några spoilers men jag tycker att man ska gå in i We were liars utan att veta någonting.
Iallefall, jag hade några problem med denna boken eftersom den inte fick 5 stjärnor. En av dom var att på flera ställen i boken använde dom "manligt" som ett adjektiv. Tex, "Va lite manlig nu då". det uppskattar jag absolut inte, men jag vet inte om det var ett aktivt val av författaren eftersom hon har skrivit feministiska böcker. Slutet av boken var också helt konstigt, bra konstigt men väldigt tanke väckande. Ariel på youtube har gjort en intresant video om slutat på boken där hon diskuterar smarta grejer. Tycker absolut du ska kolla på den om du har läst boken. Jag vet inte vad jag står i diskutionen om slutet. Tycker båda alternativen passar, men vet inte vilket som är bäst. För att sammanfatta så var detta en jätte fin bok om sorliga grejer som chokade mig. Och choken vet jag inte om den var bra eller dålig. Värd att läsa dock.
Tack för tips! blir nyfiken! :)